Framme i Valencia
Allt har gått bra, jag överlevde resan, åkte inte fel och har hunnit komma iordning en del i lägenheten. Just nu är det jag och en norska som bor här, vilket har inneburit att jag inte pratat så mycket spanska idag utan främst svenska faktiskt. Spanska pratade jag med min hyresvärdinna då hon skjutsade mig från busstation till lägenheten. Min hyresvärdinna jobbar som dekan på Valencias universitet, notera att jag inte kommer plugga där utan på Universitat Politecnica de Valencia.
Mitt rum här i lägenheten (ja det kommer bilder någon gång ;) ) är lite mindre än mitt korridorrum, men köket och badrummet är större och vi har en balkong. Området verkar jätte trevligt, har fina parker i närheten och gång avstånd till UPV.
När jag anlände till flygplatsen i Alicante var jag med om en intressant sak. Jag lyckades ta reda på vilken busslinje jag skulle ta för att åka till busstationen i Alicante (från vilken jag tog en buss till Valencia) i informationsdisken och hitta till rätt busshållplats. Framme vid hållplatsen frågade jag en "jämnårig" kille som också satt där och vänta ifall han visste hur man köpte biljetter till bussen och han sa att det gjorde man nog ombord. Jag gick därför för att ta ut pengar och sen kom jag lagom tillbaka för att gå på bussen. Killen som också satt och väntade ställde sig i kön bakom mig. På bussen visade de sig att chauffören inte hade växel till min 50 euros-sedel (borde jag kanske insett), men innan jag hinner kliva av, för att köpa mat och därmed spräcka sedeln, tar killen och betalar min biljett, jag tackar och han går sedan av bussen för att sätta sig vid hållplatsen igen. Jag försökte fråga honom om han inte ska på bussen men fick inget svar. Han hade pengar för att kunna betala båda våra biljetter, så jag förstod inte varför han inte gick på bussen sen, dessutom hann vi ju inte utbyta kontaktuppgifter så att jag kunde betala tillbaka eftersom han gick av så fort. Och om han inte planerat att åka med bussen från första början varför ställde han sig i kön bakom mig? Var det kanske för att jag frågade innan om hur man betala? Jag lär nog aldrig få veta, men det gjorde mig överraskat glad iaf.
Nu är jag helt slut efter en lång dag, som började redan 2.30 hemma hos mamma, och det är dags för att sova så att jag orkar med allt jag har att fixa med imorgon.